En galen idé? En genial idé? Hur som
helst – En stor Idé!
Här kommer en historia som jag först
tänkte låta falla i glömska, men sen ändrade jag mig och tycker
att den är väl värd att berätta.
Jag såg en annons på en fastighet som
var till salu. En kyrka där Pingstförsamlingen i Hallsberg huserat
sedan byggnaden återuppbyggdes efter en brand runt milleniumskiftet.
Någonting gjorde mig nyfiken så jag gick på en visning.
Direkt när jag gick in genom porten
såg jag möjligheterna i denna byggnad på 750 kvadratmeter och med
en enorm takhöjd i den halva av byggnaden som fungerat som kyrka.
”Här kan man bygga en studio utöver
det vanliga”, tänkte jag. En studio, men ändå bevara den största
delen så att det går att ha konserter, teatrar, föreläsninger,
vernisager, möten, fester av olika slag för bröllop, födelsedagar
mm, kanske t o m skolavslutningar för skolan jag jobbar på.
Ett kulturhus helt enkelt. Ja,
möjligheterna är minst sagt mycket stora.
Enligt fastighetsmäklaren är det bara
jag och en till spekulant till. När jag får höra att
driftkostnaden är mycket låg och att priset är vad jag skulle
kunna betala (med banklån) så kan jag inte släppa tanken.
Jag kollar med banken om lån. Inte
omöjligt! Jag värderar mitt hus, och kan på så sätt få råd med
kontantinsatsen vid en ev. försäljning. Jag söker bygglov för att
få bo i den del av fastigheten som är inredd som en bostad/lägenhet. Jag hör
av mäklaren att stiftelsen som äger fastigheten gillar min idé att
göra kulturhus. Jag lägger ett bud.
Sen blir det tyst. Jag hör inget från
varken mäklaren eller stiftelsen. Till slut kommer det ett mail från
mäklaren. Han tror att stiftelsen (säljaren) har blivit oeniga om
vilken köpare de ska välja. (Det blir ingen budgivning. Säljaren
vill sälja till ”rätt köpare”).
Hela denna process pågår under maj
och juni. Jag hör av mäklaren att stiftelsen har flera möten där
de diskuterar försäljningen.
Jag tänker ibland att detta är mitt
livs chans och att jag ska köpa ”kyrkan” om jag får chansen.
Ibland tänker jag att detta är den mest vansinniga idé jag kan få
i mitt läge. Men jag beslutar mig att köra på och ta chansen eller
tills jag får ett nej.
Så kom då det efterlängtade mailet
från mäklaren. Stiftelsen hade beslutat sig för den andra köparen.
Jag blev både lättad och besviken.
Detta var troligen ett vägskäl i
livet. Svårt att kunna säga hur det gått i framtiden som ägare
till ett kulturhus/super-inspelningsstudio. Enligt mina beräkningar
hade jag klarat av det ekonomiskt även om det knappt kommit några
kunder alls till min verksamhet.
Men med det kontaktnät jag byggt upp
inom musikbranchen under de trettio år jag varit i den, så tror jag
det skulle gått vägen. Det skulle ha varit spännande att få ta
mitt ”Playwood Productions” till den högsta nivån och prova
detta innan min energi tar slut. Och skulle detta projekt fungerat
enligt min idé, så hade det absolut fått en ganska stor inverkan
på kultur/musiklivet i Hallsberg med omnejd. Jag tycker nästan synd
om alla kulturverksamheter i Hallsberg som nu missar detta?
Om inte den andra köparen som nu köpt
huset öppnar byggnaden/lokalen för allmänheten och olika
verksamheter i Hallsberg som står utan en scen eller lokal? Vi får
väl vänta och se vad som händer helt enkelt?
Så här skulle det ha kunnat sett ut på norr i Hallsberg, nästa sommar!
(bildkollage)
Så här skulle det kunna se ut i studion om jag fick bestämma.
En stor scen. Ett rymligt kontrollrum i "sidskeppet" till vänster.
Enormt inspelningrum för trummor, körer, symphonieorkestrar mm.
(bildkollage)
